"Än hänger gubben med", sjöng Povel Ramel när han var i fyrtioårsåldern, kanske något förvånad över att populartiteten höll i sig. Igår hade jag förmånen att (för 400 spänn) se och höra min gamla idol från femtiotalet, Owe Thörnqvist. Det var på Scalateatern och det var "knökfullt" och vilken stämning! Publiken, säkert ingen under fyrtiofem, sjöng och gjorde rörelser för fulla muggar på Owes befallning. Det var nytt och gammalt blandat och det gamla var bearbetat på olika sätt, så det var inte nån enkel glidning på gammal skåpmat. Och hur orkar gubben? Han är åttio och blev inte ens svettig medan orkestern (en kvartett av killar som var sådär tjugo till fyrtio år yngre) fick ta dubbel paus för att orka med. Medan de vilade berättade Owe historier och sjöng korta texter. Historierna var ganska fräcka - så att kostymgubben bredvid mig tinade upp och gav till ett gnägg. Owe var inte sen att replikera: "Jag tror vi har hittat en nivå här".
1 kommentar:
Jättekul att läsa din rapport från gårdagkvällen, speciellt beskrivningen av gnäggmannen i kostym gav stämningen pricken över I:et
Skicka en kommentar