Vem är roligast - Björn Ranelid eller den äldre generationen?

Samtal med den äldre generationen (äldre än min):

Detta kunde avlyssnas i min bil igår (om nån hade suttit i baksätet):

DÄ: Det har visst inte slutat regna i all fall.

Jag: Jo, det har slutat. Det där är bara stänk från andra bilar. (På vindrutan)

DÄ: Men det kommer lite i alla fall.

En sak att grubbla på är varför det är tabu med roliga böcker här i landet. Vi har ingenting i jämförelse med Tre män i en båt eller Moment 22. Hagge Geigert raljerade på sin tid om den obefintliga tyska humorn i boklådorna. Men de svenska hyllorna är ilika smala. Nån dammig Tage Danielsson eller en liten Rickard Fuchs och en bok om tanter av Mark Levengood. Det som möjligen kan anföras är att vi tycks gilla citatböcker. Men roliga romaner är det tunnsått med. Vem skrattar åt Björn Ranelid? Jag menar hans böcker; eller Kerstin Ekman eller Henning Mankell för den delen. Vad är det för fel på oss? Eller är det förlagen som inte vågar? Eller har man/nån bestämt att "svenskar gillar inte roliga böcker"?

Lasse Eriksson försöker i alla fall och det är lovvärt. Han gjorde en god insats i montern på bokmässan i Göteborg i år så jag köpte två böcker av honom. Några skratt blev det.

Resan hem (efter Olle Adolphson)

Resan började i Göteborg 12.02 och inte i Skövde. Över fem timmar baklänges på ett sunkigt tåg med slitna säten, nedsölat toalettgolv och sparsamt med vatten i kranen. Men efter en bokmässan har man läsbart i bagaget. Jag började med Aftonbladet. Efter 100 minuter var jag framme vid uppehållet Töreboda, en idyll vid Göta kanal (bilden), men en bedräglig idyll för innanför villagardinerna döljer sig de allra mörkaste av bruna och blå åsikter. Runt om detta paradis breder den långtråkiga Västgötaslätten ut sig. Närke är trevligare eftersom detta landskap är föredömligt litet och lättpasserat. Fast tåget gjorde två stopp i Örebro och en försening uppstod just där. Slutet av färden blev lätt eftersom jag läste en bok jag köpt av Lasse Eriksson: "Humorbefrielse - Humor som HAHA-upplevelse, AHA-upplevlelse som AAH-upplevelse". En märklig och något krystad titel, men boken är en mycket vacker antologi med vinröd pärm och guldtryck och den innehåller texter om just humor, kombinerad med sådant som vetenskap, konst och teologi.

Men även Aftonbladet var roligt denna söndag. Man hade frågat några personer vad som var det bästa med bokmässan och Jan Buse (!), lärare 46, svarade: Böckerna.