BUS julfest

I fredags, den 11 december, anordnade BUS julfest, ett av årets största och viktigaste evenemang. Mycket jobb med planering, transporter, matlagning, inköp och röjning före och efter. Och inte minst: själva genomförandet med social samvaro, ätande och drickande, julklappsutdelning och minglande med debutanter och veteraner. Ovanligt många snapsvisor framfördes och sent blev det. Vi som jobbade in i det sista kom iväg 00.10 den 12 december och jag tror alla var rätt nöjda. Idag, måndag, har jag hämtat de sista resterna med tomglas, odruckna öl och överblivna vinboxar.

Ett fyrtiotal författare festade och roade sig. Ingen nämnd (och ingen glömd) förutom vår tomte, Bengt Ingelstam, som gjorde en stark insats.

Bloggning med trådlöst nätverk

Några av mina klasser jobbar med femminutersanföranden under denna vecka. Det blir ömsom vin, ömsom vatten, men på det hela går det bra. I år har de hjälp av internet och Youtube eftersom vi sitter i en hyfsat välutrustad sal. I morse fick jag och resten av publiken se och höra en del om och av Micael Jackson, en japansk pansarkryssare och en del annat.

Nu har vi dragit in en datavagn i klassrummet eftersom vi har trådlöst nätverk. En elev har visat mig kemiexperiment som han gjort tillsammans med Unga Forskare och de andra sitter och stirrar i sina burkar medan jag passar på att blogga - också i en dator från vagnen. Ovant att jobba muslöst dock.

Glögg och julmust

Jullovet närmar sig, så även BUS julfest. Det blir nästa helgs prövning eftersom det innebär en del jobb med att frakta nödvändiga drycker till och ifrån. Tillfredsställande att skrivandet börjar komma igång igen. Knåpade lite med Victors och min nästa ungdomsbok idag. Den måste bli färdig i år. Men slutet närmar sig. Bara en fjärdedel återstår.

Så ska det låta

Alla musikälskare (jämför med gamla Brasses enmansband) bör ta en titt på youtube där det finns en uppvisning med Tico Tico på gitarr, men inte vanlig gitarr bara utan fyrhändig! På samma gitarr inför publik. För mig en njutning och ekvilibristisk uppvisning och som förvånad åskådadare undrar man som när man tittat på trollkarlar, s.k. magiker: "Hur f-n gör dom?"

Att baxna eller inte baxna

Idag hade jag en lektion tillsammans med byggare årskurs ett. Inne i rummet fanns också ett par killar, några år äldre än mina sextonåringar, som bytte lysrör och lagade gardiner. Vi gick igenom en text som handlade om hur duktig Gustav Vasa var som talare. För att få sin vilja igenom och få bort de katolska biskoparna använde han ren utpressning. Bland annat påpekade han att han räddat livet på hela befolkningen genom att på egen bekostnad (lån som någon fick betala?) föra in "spannmål, råg och malt från främmande land". Att ingen visste vad spannmål var förvånade inte, men att även ordet malt visade upp ett komplett antal tomma blickar gjorde mig konfunderad. När jag frågade om ingen visst vad malt används till och inte fick svar brast tålamodet på en av reparatörerna som röt till: -ÖL!

Elevernas såg förvånade ut över utbrottet och såg mest ut att tänka sitt vanliga: Va? så jag passade på att tillägga att öl är något de kanske kan få dricka och njuta av när de blir stora. De är ju uppenbarti kvar i läskåldern, på gott och ont.