tisdag 9 februari 2010

Om komedi och tragedi


Teatertermerna komedi och tragedi har i dagligt tal urvattnats. Tragedi handlar mest om olyckor, som naturkatastrofer och annat kvällstidningsmums. Komedi anses vara amerikanska filmer "som man skrattar åt". Ett exempel är "Mitt stora, feta grekiska bröllop". Alla vet ju att greker är löjliga utlänningar så det är bara att skratta. Det går bra att börja på vägen till bion.

För att i någon mån illustrera renässansen för en klass visade jag den filmatiserade teaterpjäsen "Köpmannen i Venedig". En av de åtföljande frågorna handlade om genren och hur man kan veta vilken genre det handlar om. I det tryckta materialet som innehöll såväl bokrecension som filmrecension stod att eleverna sett något som klassades som "drama". Men det är en - enligt min mening - slapp benämning på en allvarlig film, ofta med nån relation i centrum. Drama i gängse mening är ett dramatiskt verk, en teaterpjäs.

På baksidan av den tryckta pjäsen i översättning stod det "komedi". Jag hävdade förstås att "Köpmannen" är en komedi eftersom "de får varandra" och ingen dör på slutet. Den elake - här juden Shylock (som dock vinner sympatier i sin berömda monolog) får lång (längre) näsa.

Några av eleverna tyckte dock att det inte var nån komedi eftersom de inte skrattade och filmen var allt annat än rolig. Jag hävdade att de borde inse skillnaden om de tänkte på Hamlet och Romeo och Julia med de tragiska och våldsamma dödsfallen som huvudpersonerna råkar ut för.

Några (andra) elever var helt på det klara med begreppen och uppskattade filmen/pjäsen mer än jag hade kunnat föreställa mig. Kanske diskussionen väckte några bestående tankar och idéer om teaterpjäser, filmer och filmade teaterpjäser och hur begreppen glider då och då.

Vart tog förresten "melodramen" vägen?

1 kommentar:

Victor Estby sa...

Du är en beundrandsvärd, enveten folkbildare. Att du orkar förklara samma saker år efter år. Tänk!